torsdag 26 juni 2014

FUTURE THOUGHTS







Nu har det varit oförskämt dålig uppdatering, dagarna bara rullar på och det känns som att sommaren flyger förbi. Tar numera tåget ner till Ystad för min praktik, tror det är första sommaren som det inte är jobbigt att gå upp ur sängen för att "arbeta" (praktisera) - så kul är det! Hur som helst, senare idag bär det av till Stockholm för födelsedagsuppvaktning men givetvis också lite span på stan. På senaste har jag börjat tänka på det där med bröllop, barn och framtid allt mer - inte för att jag är redo för något av det men det är i princip oundvikligt att inte tänka på det när människor blir med barn till höger och vänster och andra går och gifter sig. Jag är lite så att jag lever några år in i framtiden, tänker alltid på hur mitt framtida hus ska se ut en dag och mitt framtida bröllop. Det är inte så att jag inte lever i nuet men det är inredning, interiör, mode och arkitektur som verkligen inspirerar mig och när jag inte kan få till allt det där precis nu (typ skaffa mig ett magiskt hus och en sjukt stor trädgård med getter och all världens djur och medelhavsnatur...dreaming big here) så måste jag ju få drömma om det. Ja så är det och Marie Murstad, en galet vacker kvinna vet ju hur man går och gifter sig med bravur, vintage (sjukt snygg) klänning och skor från Valentino på plats i Barcelona - men hallå vilket drömbröllop! Tänk lite så vill jag också ha det en vacker dag. 





onsdag 18 juni 2014

BLACK, WHITE AND SOME BRASS











photo: Stadshem



Svart och vitt kan vara fint, absolut och vi skandinavier verkar inte kunna få nog. Som ni vet vill jag gärna ha en och annan färgklick men måste säga att man verkligen har lyckats med det svart och vita i den här lägenheten, speciellt köket och badrummet med för den delen. Har sett på lite olika håll (men inte så många) att man använder vanligt trä till luckor, alltså inte laminat eller hellackerat. Jag har fallit för de här råa träytorna, det sätter verkligen prägel på köket. Sen är det alrig fel med svart, vitt och mässing som i badrummet, åh vad fint!






torsdag 12 juni 2014

WHAT A ROOM RUMRUM!







pic: rumrum



Jag tycker offentliga miljöer är minst lika viktiga som privata miljöer. Rumrum är ett inredningsföretag som just sysslar med offentlig inredning och nu har de verkligen gjort det igen! Jag har bloggat om deras privata kontor i Malmö och det är verkligen ett kontor man vill jobba i, här på bilderna ovanför har de inrett Hiabs kontor och jag tycker det är helt fenomenalt. Att Hiabs kontor ligger i en riktigt tjusig lokal gör arbetet så klart mycket lättare men tänk er själv skillnaden mellan ett vanligt kontor där man jobbar med klassisk kontorsinredning och ett kontor som faktiskt är inrett med känsla. Jag tror att det gör stor skillnad, för mig gör det det i alla fall. Jag fullkomligt kräker på kontor med hemska gardiner, några torra kaktusar, klassiskt blåa kontorsstolar och hisskrivbord samt övrig inredning i gult träslag. All heder till de företag som verkligen investerar i sin kontorsinredning och förstår vikten av att trivas på arbetet rent visuellt, det påverkar oss mer än vad vi tror, det är jag övertygad om!








tisdag 3 juni 2014

VAR ÄR DAGENS ELLEN KEY?







 Pic: Strand & C. Larsson


Jag sitter just nu och skriver min allra sista hemtenta, fan vad skönt men samtidigt lite framtidsångest, men det löser sig. Hur som helst har jag läst svensk formgivning - förmodligen den bästa kursen jag någonsin läst och jag förundras över hur de tänkte och agerade förr vad gäller stil, smak och formgivning. Nu är jag i och för sig inte allt för insatt i dagens svenska formgivningsvärld (läs: om det finns en dagens Ellen Key eller ej) men när jag ser mig omkring i de nybyggda områden hoppas jag att det finns en dagens Ellen Key - kvinnan, myten, legenden inom 1800-1900-talets smak/stiluppfostran. Hon som flera andra var trött på 1800-talets överbelamrade hem där fokus låg på materialism vilket får dagens materialism att blekna. Hon menade att gemene man inte hade en tillräckligt utvecklad smak vad gällde hemmet och dess inredning - ja lite så funkade det då, man kunde tycka väldigt mycket om samhället - och ville ändra på detta. Hur som helst hade hon goda intuitioner, hon menade att skönhet i hemmet skulle leda till ett bättre samhälle och verka för ett mer jämställt samhälle där alla skulle ha råd. Dessa tankar finns fortfarande kvar, fast kanske något moderniserade, men frågan är om inte stadsplanerarna/arkitekterna/de som bestämmer hur vårt samhälle ska se ut borde rannsaka sig själv. Visst vi har en viss bostadsbrist, bostäder måste byggas, snabbt, billigt och lätt ska det gå, men går vi inte miste om skälen och skönheten då? 

Enligt mig håller vi på att skapa ett trist, skällöst, bajsbrunt och homogent samhälle. Oavsett i vilken stad man hamnar ser nybyggnationerna lika dana ut med samma trista kulörer med antingen en ton av grått eller bajsbrunt i sig. Jag undrar vad Ellen Key hade sagt om dessa skapelser? Hon som menade att ljusa och färgstarka färger var viktiga, stackars Ellen Key hon hade haft fullt upp om hon levde nu. Jag menar bara att även om vi måste bygga billigt (så att alla kan ha råd) så måste vi väl inte bygga fult? Givetvis är inte allt fult men det hade varit trevligt att även få se klara pastellfärger, varför inte mer ljusgrönt, himmelsblått, ljusgult och ljusrosa? Varför måste vi ha färgkombinationer som brunt, rostrött, bajsgrönt, betong, svart, grått och knasiga kombinationer som grönt och morotsorange? Gillar människor verkligen dessa färger så mycket?

Visst, jag tror inte att alla tycker att allt som byggs idag är fult och det gör inte jag heller men det finns en McDonald´s-effekt där varje nybygge ser lika dant ut vart du än kommer. Det hade varit trevligt att se lite äldre inslag, för vem gillar inte att gå i Gamla stan i Stockhol eller på Gamla väster i Malmö eller bara vilken gammal park som helst med tjusiga fontäner och andra mästerverk? Varför kan vi inte låtas inspireras mer av det genuina som fanns förr? Finns det verkligen ingen arkitekt/stadsplanerare, eller vem det nu är som har alla trista idéer, som vill ta plats, vara banbrytande och dra ögonen till sig? Tycker alla lika inom den branschen och anser att allt är så fantastiskt vackert, eller är de bara en bunt lata satar som har packat ner sin fantasi i en låda och murat in den i en gammal fyrkantig, bajsbrun betongklump? 

Jag vill se spektakel, nya vågade färger eller arkitektur som vågar inspireras av det genuina - var är vår tids "modernister" som omvandlade samhällsstrukturen och dess utseende på 1920-talet? När ska vår tids generations formgivare och arkitekter komma med något nytt och banbrytande som sätter liv och själ i samhället?

För att förtydliga är jag inte ute efter att allt ska se ut som i Carl Larssons målningar eller som Ellen Key´s ideal, jag är bara trött på min dagliga utsikt bland annat här i Dockan/Västra Hamnen i Malmö som enligt mig har sina trista inslag (men även fina, så fult tycker jag inte att allt är). Jag önskar verkligen att någon här i trakterna bestämmer sig för att behålla lite av det gamla och inte river hela Kockums-området, för där finns en hel del själ kvar som inte borde blåsas bort. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma det färgglada konstverket vid Stapel och huset "Hållbarheten", precis sånt vill jag ha mer av och jag tror att även andra gillar dessa färgglada och lekfulla inslag som jag tror kan få folk att uppskatta sin omgivning mer än vad de tror.

Leve länge kreativiteten, lekfullheten, det genuina och vackra!