tisdag 3 juni 2014

VAR ÄR DAGENS ELLEN KEY?







 Pic: Strand & C. Larsson


Jag sitter just nu och skriver min allra sista hemtenta, fan vad skönt men samtidigt lite framtidsångest, men det löser sig. Hur som helst har jag läst svensk formgivning - förmodligen den bästa kursen jag någonsin läst och jag förundras över hur de tänkte och agerade förr vad gäller stil, smak och formgivning. Nu är jag i och för sig inte allt för insatt i dagens svenska formgivningsvärld (läs: om det finns en dagens Ellen Key eller ej) men när jag ser mig omkring i de nybyggda områden hoppas jag att det finns en dagens Ellen Key - kvinnan, myten, legenden inom 1800-1900-talets smak/stiluppfostran. Hon som flera andra var trött på 1800-talets överbelamrade hem där fokus låg på materialism vilket får dagens materialism att blekna. Hon menade att gemene man inte hade en tillräckligt utvecklad smak vad gällde hemmet och dess inredning - ja lite så funkade det då, man kunde tycka väldigt mycket om samhället - och ville ändra på detta. Hur som helst hade hon goda intuitioner, hon menade att skönhet i hemmet skulle leda till ett bättre samhälle och verka för ett mer jämställt samhälle där alla skulle ha råd. Dessa tankar finns fortfarande kvar, fast kanske något moderniserade, men frågan är om inte stadsplanerarna/arkitekterna/de som bestämmer hur vårt samhälle ska se ut borde rannsaka sig själv. Visst vi har en viss bostadsbrist, bostäder måste byggas, snabbt, billigt och lätt ska det gå, men går vi inte miste om skälen och skönheten då? 

Enligt mig håller vi på att skapa ett trist, skällöst, bajsbrunt och homogent samhälle. Oavsett i vilken stad man hamnar ser nybyggnationerna lika dana ut med samma trista kulörer med antingen en ton av grått eller bajsbrunt i sig. Jag undrar vad Ellen Key hade sagt om dessa skapelser? Hon som menade att ljusa och färgstarka färger var viktiga, stackars Ellen Key hon hade haft fullt upp om hon levde nu. Jag menar bara att även om vi måste bygga billigt (så att alla kan ha råd) så måste vi väl inte bygga fult? Givetvis är inte allt fult men det hade varit trevligt att även få se klara pastellfärger, varför inte mer ljusgrönt, himmelsblått, ljusgult och ljusrosa? Varför måste vi ha färgkombinationer som brunt, rostrött, bajsgrönt, betong, svart, grått och knasiga kombinationer som grönt och morotsorange? Gillar människor verkligen dessa färger så mycket?

Visst, jag tror inte att alla tycker att allt som byggs idag är fult och det gör inte jag heller men det finns en McDonald´s-effekt där varje nybygge ser lika dant ut vart du än kommer. Det hade varit trevligt att se lite äldre inslag, för vem gillar inte att gå i Gamla stan i Stockhol eller på Gamla väster i Malmö eller bara vilken gammal park som helst med tjusiga fontäner och andra mästerverk? Varför kan vi inte låtas inspireras mer av det genuina som fanns förr? Finns det verkligen ingen arkitekt/stadsplanerare, eller vem det nu är som har alla trista idéer, som vill ta plats, vara banbrytande och dra ögonen till sig? Tycker alla lika inom den branschen och anser att allt är så fantastiskt vackert, eller är de bara en bunt lata satar som har packat ner sin fantasi i en låda och murat in den i en gammal fyrkantig, bajsbrun betongklump? 

Jag vill se spektakel, nya vågade färger eller arkitektur som vågar inspireras av det genuina - var är vår tids "modernister" som omvandlade samhällsstrukturen och dess utseende på 1920-talet? När ska vår tids generations formgivare och arkitekter komma med något nytt och banbrytande som sätter liv och själ i samhället?

För att förtydliga är jag inte ute efter att allt ska se ut som i Carl Larssons målningar eller som Ellen Key´s ideal, jag är bara trött på min dagliga utsikt bland annat här i Dockan/Västra Hamnen i Malmö som enligt mig har sina trista inslag (men även fina, så fult tycker jag inte att allt är). Jag önskar verkligen att någon här i trakterna bestämmer sig för att behålla lite av det gamla och inte river hela Kockums-området, för där finns en hel del själ kvar som inte borde blåsas bort. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma det färgglada konstverket vid Stapel och huset "Hållbarheten", precis sånt vill jag ha mer av och jag tror att även andra gillar dessa färgglada och lekfulla inslag som jag tror kan få folk att uppskatta sin omgivning mer än vad de tror.

Leve länge kreativiteten, lekfullheten, det genuina och vackra!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar